Onsdag 23 november. Oj, oj, oj... Först problem med telefonen som gick i baklås så att något SMS kunde inte skickas ut förrän närmer 17.30. Sedan full fart ut till MTB'n i förrådet. Tomt bakdäck.... Men va f-n... Det var till att mumpa upp däcket och det verkade till att hålla luften. Ventilen är lite knepig, så var det den som strulade? Efter avslutad runda så kan man nog dra den slutsatsen.

Hur som helst så gick tiden och klockan blev närmre fem i sex innan Elitaren kom iväg. Det var bara att ställa sig i pedalerna och trampa på mot Saxtorp. Där mötte en pigg Bokis upp. Men igngen nnan visade varesig sit fram- eller bakhjul. Vinden var syd-sydostlig någonting. Så kursen sattes mot Hofterup och sedan V. Karaby till Hög. Den biten från V. Karaby till hög var oerhört jobbig. Mot vind och lite uppför. bokis var som sagt pigg i benen även om han hade träningsvärk i låren. Men Elitaren var som välkokt spaghetti i sina ben. Han hade all möda i världen för att hänga på Bokis som paddlade på ordentligt. I Hög så tog man vägen över Högs Mölla till Stävie och så vidare till Borgeby Slott. Men först var det dags för en kiss & fikapaus vid Högs Mölla. Bokis fick dehydrerat och sedan fyllt på depåerna med Elitarens energikaka. När dessa naturbehov var avklarade så var det att sätta kosan hemåt via Borgeby slott.

Elitaren har ingen möjlighet att vara med på söndag och kommande onsdag. Så inte förrän första söndag i december är han tillbaka igen

Söndag 20 november. Piruetten meddelade via SMS att han ännu var utan MTB så han skulle käka asfalt med sin cross idag. I Saxtorp så väntade Bokis, Kicken och Hillis när Elitaren kom. Men inga fler anslöt. Så det var till att rulla ut i skogen vid fotbollsgolfen. Det är ett vindlande system av stigar där. En del konstiga byggnadsverk som är avsedda för BMX. Men dem lät Cyklofånarna vara, ja inte Hillis förstås. Han skulle ju upp på en av det¨¨sa byggnadsverk och testa. Men de andra gubbarna gjorde lappkast för att leta sig ut till andra stigar. I Saxtorpsskogen dök Fondri upp. Han hade varit på väg för att möta upp i Saxtorp men fått problem med sin ena pedal och varit tvungen att stana och meka ett tag. Så nu var han ute och plöjde i skogen för att se om han kunde hitta oss. Det lyckades han med!

Hillis kulle precis som förra gången möta upp familjen på Vikenbadet. Så han önskade att vi skulle dra oss en bit på vägen. Jovisst kunde vi tänka oss att gå detta till mötes. Men först en runda i Saxtropsskogen innan man satte av mot Välandalen och vidare till Järavallen.

Man stannade till vid grustaget, den blivande sjön som är 18 meter djup på sitt djupaste ställe innan man fortsatte på vindlande stigar. Fondri visade vägen med de andra efter sig. Ja Hillis var hela tiden hack i häl på honom medan de övriga tre var en bra bit bakom honom. Man beslöt sig att köra i fårahagen på Lithorinavallen för att ta sig söderut. Hillis tog ledningen och rullade över gångbron. men han tog til vänster. Dett blev så att man körde på Gul slinga för det mesta tills man kom fram till Fårhagen. Men då var man i södra änden. Tanken var ju att man skulle ta den stigen söderut för att sedan fortsätta till Lödde Sandskog. Men så blev det inte. Men nu var tiden gångne och Hillis rullade iväg mot Furulund och Vikenbadet efter fikapausen medan de övriga tog fårahagen norrut för att sedan rulla över motorvägsbron igen och runda av.

Nästa träning på onsdag.

Söndag 13 november. Piruetten var i förrådet och höll på att ta på sig skoöverdragen när Elitaren kom. Då berättade han att han sålt sin MTB och hade nu bara sin cross och racer. Någon terrängcykling blev det inte för honom alltså. I Saxtorp så mötte Bokis upp. Ett varv runt för att se om det kom några andra, vilket det inte gjorde.

Så rullade Piruetten vidare på asfalt medan Bokis och Elitaren kastade sig huvudstupa ut i terrängen vid fotbollsgolfen. Här hade det hänt saker under sommaren. En del av BMX-banan var riven och något nytt hade kommit till. Det var dock inget som lockade gubbarna att köra på de smala spängerna. Men det fanns en farlig massa vindlande stigar att följa. Så småningom hittade man vägen ut och kunde fortsätta in i de djupa Saxtorpsskogarna.

En massa nya stigar cyklades det på. Fantastiskt att man fortfarande kan hitta nya stigar. Eller är det så att gubbarna börjar bli glömska så att gamla stigar blir som nya? Ja, vem vet?

Efter en dryg timmes cyklande så var det dags för Välandalen för vidare transport till Järavallen. Här var det gott om folk i det fina vädret. Det verkade som om sydvästra skånes hundägare hade samlats här. massor av hundar av alla de sorters raser. Bokis och Elitaren cyklade på. Efter ett tag när man varit ute i den stora hagen och hälsat på tjurarna som gick där och betade så var det dags att dra sig över motorvägen. Lite snirklande runt innan man kom till fårhagen längs med vattnet som man följde bort till gofbanana och hål 17 på Masters Course. Sedan var det att följa golfbanan till morvägen för att fortsätta mot Hofterup längs hål 12 på Donald Steele Course. Här var det igenvuxet av saftigt, frodigt gräs. Det märks verkligen att det varit en regning sommar på den frodiga växtligheten. Lite snirklande så var man strax hos Elitaren. Bokis pedaler är lite paj men Elitaren hade för sig att han hade några gamla åedaler över. Men trots ett febrilt letande kunde dessa alrig hittas...

I veckan är Elitaren iväg med jobbet. Men på söndag är han åter med på MTB i Saxtorp k 10.00.

Söndag 6 november. Nio grader varmt. Ett annat klimat än förra november. Detta till det bättre. Vindstilla och så varmt. Lite disigt och fuktigt i luften men härligt friskt. Kicken var förkyld och låg hemma och hostade, nös och fes... Piruetten hade än bättre hälft som fyllde år idag så de skulle på födelsedagsutflykt. Bosse Bus är ju indisponibel minst till årsskiftet efter sin kslada. Men Bokis skulle väl dyka upp i alla fall. Den första som sågs i Saxtorp var Hillis! En av de rara ärtorna som sällan syns numera. Strax efter honom kom Bokis. Man rullade lite runt till klockan blivit några minuter över tio. Ut i skogen vid fotbollsgolfen. Sedan rullade det på. Men det var ju "hondan" vad det gick tungt. Väldigt ovant att köra i terräng. Men det är ju bara till att vänja sig. Mot häljarpshållet håller de på med att förbereda lite tomter. Här är det lite uppkört och en del sly som blivit nerkört. När Elitaren, som då låg i spets, skulle förbi en sådan passage så fick han en gren mitt på höger lår. Denna gren fick hela ekipaget att gå i backen. Lite ont i låret som säkerligen kommer att prydas av ett fint blåmärke. Men bara upp igen och vidare på stigarna. Helt plötsligt började det pratas där bak. En ny röst. Det var Jerka som hade anslutit. Han hade sms:at att han skulle komma fem minuter sent, men Elitaren har aldrig sin telefon med så detta meddelande kunde inte avläsas förrän efter hemkosten.

Turerna gick runt på olika stigar. Det är fantastiskt att efter alla dessa år som det cyklats i Saxtorpskogen så kan man fortfarande hitta stigar som man inte cyklat på. Efter en dryg timmes cyklande så skulle Hillis avvika. Han skulle möta upp familjen vid Vikenbadet i Furulund. Men först inmundigades det lite energikaka innan man rullade vidare. Hillis mot Furulund och de övriga mot de djupa skogarna.

Efter ett tag så var det dags för den roliga passagen ner i Välandalen. Fullt ös nerför backen och sedan till höger. Jerka ledde turen och visade vägen. Över stora vägen och ut på Järavallensidan. Jerka visade oss fram till dammarna. Oj, oj, oj, vad mycket grus man tagit i sommar. Nu var man nere på blåleran. Det blir riktigt djupa sjöar. Nu ser nman hur de börjat jämna till slänterna på det som skall bli sjöstränderna. Sedan var det till att rullla vidare genom kärret. Nästan torrskod klarade man detta. lite blöt om höger tass men annars ok.

Jerka visade lite nys stigar och sträckningar hemåt. Både Bokis och Elitaren var mer än nöjda. Ovant att köra MTB. Två timmar MTB motsvarar nog två timmar tempolopp. Nu var det skönt att komma hem till sofflocket!

På onsdag är Elitaren inte hemma, men det hindrar inte att de andra cyklofånarna träffas och cyklar.

Onsdag 2 november. Så var det dags att plocka fram MTB'n ur gömmorna. Inte sjutton hade de goda föresatserna blivit av. Skiten från sista rundan satt fortfarande kvar på cykeln... Men det var bara att pumpa upp däcken och säta på ljuset och rulla iväg. Telefonen hade ringt ett antal gånger när det var dags att göra sig i ordning. Så tiden hade gått alldeles för långt. Piruetten hade inte dykt upp och klockan var snart 18.00. Det var bara att sätta fart mot Saxtorp. Där fanns det en deltagare som vinglade runt lite modstulet. Han trodde att han skulle bli ensam. Men så blev det inte för Bokis. Tillsammans så vände man söderut mot Piruetten. Jodå han var hemma. Men han var hemma sent så nu satt han och läste läxor med dotern, engelska, well, well cykelställ eller något...

Bokis & Elitaren fortsatte mtill Lödde och vidare till Borgeby. Vinden var sydostlig. Så siktet var inställt på Habo Ljung och så hem igen. Det var skönt när man kom till Borgeby. Då blev man av med den intensiva biltrafiken. Även om man cyklar på cykelbanor så är det jobbigt med trafiken. Det asymetriska halvljuset från den mötande trafiken bländar bra när man kör mot Löddeköpinge. Men efter Borgeby så är det mycket sparsamt med bilar. Dock var det folk som var ute och promenerade. Ett par hundägare höll Elitaren på att köra på. Inga reflexer eller något. En halvmeter tillgodo. Idioter som går ut utan reflexer eller ficklampa. Efter denna tvärnit började Elitarens cykel att låta. Så fort man kom till en lyktstolpe så kollade man. Ljudet kom inifrån baknavet. Inget att göra. Det gick ju att cykla så det vara bara att fortsätta. Det dröjde inte länge innan ljudet upphörde... Kan det vara så att det hela "ledades till" allt efter hand?

Via Flädie -Kanik gick färden till Habo Ljung. Här inmundigades energikakan innan mna satte kosan hemåt. Men gissa vad som hände... jo just det, vinden vände och gick till nordost. Så istället för en medvind så fick man mot sida hem. Men det ger ju mer träning!

Nästa träning söndag kl 10.00 i Saxtorp. Dåär det skogen som gäller.